Sally & Alex

mitt hjärta lider....
det lider av saknad, saknaden efter er
som alltid har ägt mitt hjärta.
jag hatar mig själv för att jag inte klarade
av att skydda er. jag hatar mig själv för att
ni inte är här.
det gör så satans ont i hela mig.
varje natt så sitter jag härmed bilderna på
er framför mig och tårar som rinner och aldrig tar slut.

det har startat igen, det har kommit igång riktigt ordentligt nu
och jag vet inte om jag klarar av att stoppa det den här gången
är så rädd för vad som kan hända om jag inte lyckas.
för jag tror att om jag inte lyckas stoppa det så förlorar jag allt.
men om jag förlorar det pga det så kanske jag aldrig har haft det heller?

precis som med alla hjärtans dag

så är det bara fånerier.
drömmar, fantasier, nått märkligt hopp.
man hoppas på en känsla, den där känslan,
men finns den ens på riktigt?
eller är det bara en effekt av nån jävla
känslotrams film som man sett nån gång.

Eller är det en verklig känsla?
det finns ju dom som pratar om den,
om folk pratar om det då måste det va sant ju?
fast folk ljuger så mycket nu för tiden,
påstår att dom upplever vissa saker och känner
på ett visst sätt för att folk inte skall se
deras riktiga känslor, för tittar man bakom
fasaden så tycks dom flesta ha sina lik i garderoben.

Nej det är nog ingen riktig känsla,
vissa saker och även känslor är nog ihop diktade i ett manus,
inte baserade på verkliga händelser.

Smäll på fingrarna Josefine, sluta drömma och håll
dig till verkliga livet.

Jag är och förblir en fånge i mig själv, en fånge
som du fångat in och dömt till livstid.

Det kommer aldrig att spela någon roll vad jag gör
vad jag säger, vad jag skriver, hur jag än försöker
förmedla vad jag känner så kommer det aldrig
att ske tillbaka.

Precis som med korten man alltid önskat och som aldrig
kommer så startar aldrig den delen av livet.
den delen har du tagit och jag tycks aldrig kunna
vinna tillbaka den.

Dömd till livstid... tusen tack

paniken stiger, det gör så satans ont i "själen"
det bara bubblar inom mig.
blir så frustrerad...rent utsagt förbannad,
varför kan jag inte få det att sluta?
vill bort här ifrån....långt bort
behöver bort, om så bara för en stund,
bara få koma bort till en lugn plats där jag
kan få slappna av.
jag behöver verkligen få slappna av.
orkar inte tänka, orkar inte var trevlig hela
jävla tiden. jag måste här i från på nått sätt,
spelar ingen roll om det så blir sista resan,
bara jag får komma bort och andas ut.

det skrämmer mig inte att se en riktigt rå skräckfilm
det skrämmer mig inte att vara bland döda människor
det skrämmer mig inte att vara med under en operation
men dom bilder som hela tiden snurrar i mina tankar
skrämmer mig.
vill bli av med skiten, vill inte se det något mer, vill
inte höra det igen. kan till och med känna lukten fast den
försvann för flera år sen så sticker doften ännu i näsan.
hur fan får man det att sluta????????????????????????

saknaden

just nu känns saknaden för tung.
vill få tiden att stå stilla bara
för att få slippa veta om något
mer skall hända.
orkar inte mer nu, orkar inte sakna
mer nu.
vill så gärna få se er bara en sista gång
vill få se er och säga hur mycket jag
älskar er och hur mycket ni betyder.
jag fixar inte det här själv.

Henrik

saknar dig så att det gör ont
vill bara att du kommer hem
och stannar här.
hatar att vara så långt ifrån dig
hatar att inte ens kunna få se dig
i 5 minuter och ge dig en kram
det är så tomt och ensamt utan dig
fryser hela tiden, kan inte sova
har mardrömmar, känner mig så otrygg
men när du är här finns det inget obehag
när du är här mår jag bara bra
när du är här så känner jag mig trygg
känner mig varm, sover lugnt hela natten
jag önskar till stjärnorna och ber
till gudarna att du skall komma hem
komma hem och stanna här.
Älskar dig min vackra!

Kent

Jag står vid din sida
Jag tror på dig
Jag VET att DU kan
Du kommer att lyckas
Du kommer för evigt att
vara min bästa vän!

mår så jävla dåligt nu
paniken bubblar inom mig
vet inte vad jag skall ta mig till
har fått tillbaka den där känslan
där döden känns så lockande....
orkar inte, men försöker kämpa..
men till vilket pris??
allt är en enda röra....
helgerna funkar.. särskilt vissa...
allt känns så mycket lättare när du
är här...känner mig starkare då..
just nu känner jag mig så jävla liten
och svagare än någonsin.

Saaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaatan

SALLY

det gör så jävla ont.
fattar inte hur jag skall kunna leva utan dig.
Älskar dig så satans mycket.

hittar ingen mening med nått
själen dör
behöver er, men har ingen av er
älskar er

Do you realise what you are to me? What your always going to be? You are the love of my life, everyone else will always be second best. There will never be another you!