söndag 2 januari 2011

i en annan värld

i en annan värld lever jag ett annat liv, i den världen och i det livet så finns det inget helvete, i den världen och i det livet så vaknade jag upp ur mardrömmen. men jag är inte i den världen, lever inte det livet. i den här världen så finns det ett helvete, i den här världen vaknar jag inte upp ur mardrömmen. Jag skymtar ljuset från den andra världen, men mörkret i den här bygger den högsta mur jag någonsin sett.
i den andra världen och i det livet så försvann du aldrig, i den världen så väckte du mig, i den världen så stoppade du helvetet, men i den världen fick jag inte leva kvar, för det var även i den världen som jag blev kastad tillbaka till den här världen, det var även i den världen som vi inte var välkomna, det var även i den världen som vi inte dög, vi passade inte in, vi var inte tillräckligt bra.
och nu står vi här i den här världen och försöker på något sätt att göra om, göra rätt...få tillbaka den förlorade världen.
men är det kanske så att det som en gång blivit förlorat aldrig kommer tillbaka?
när är det dags att ge upp sökandet? det har gått så många år, och oddsen för att få tillbaka det förlorade är inte stora.
jag beskyller inte någon, och absolut inte dig, jag beskyller mig själv.
kanske om jag sagt något redan då så kanske det hade varit annorlunda nu...
eller om jag bara hade hållt mig gömd eller skrikit så högt jag bara kunde så kanske djävulen aldrig tagit min själ den där dagen och jag hade aldrig behövt dig då, för då hade du aldrig blivit min räddande ängel som skrämde bort djävulen....och sen slängde tillbaka mig till han.... nu går han inte längre att skrämma bort, nu står han där hela tiden och viskar i mitt öra, till och från så skriker han i mitt öra. alltid samma ord DU ÄR FUL, ÄCKLIG OCH VÄRDELÖS, DOM KOMMER ATT DÖ OCH DÅ ÄR DET DITT FEL!
Dom säger att djävulen kan inte göra mig något nu, så jag antar att alla andra lever i den andra världen, för i den här världen så ser jag han varje dag, jag hör han varje dag, jag känner lukten av han varje dag.
hur kommer man in i eran värld? hur river man den mörka muren? jag har försökt plocka ner den sten för sten i så många år nu, men han lägger tillbaka alla stenar som jag fått ner.
jag önskar så att man kunde vrida tillbaka klockan, att jag kunde få komma tillbaka till den tiden då det var vi tre och att jag aldrig förlorade er två en efter en. varje gång det har dykt upp nått i den här världen som stärker mig och som gör att jag orkar kämpa ännu hårdare så rycks det ifrån mig, under 2010 rycktes Sally, Alex, Triss och Nellie ifrån mig. under tidigare år så har Ina, Ludde, Big, Alice, Farmor och Molly ryckts ifrån mig.... är det som han sa? dom kommer att dö och då är det mitt fel? och ni rycktes på ett sätt oxå ifrån mig, eller ja en av er gick och den andra dog.
Ibland är jag så ledsen för att han inte tog hela mitt liv nån av dom där dagarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar